Omvälvande händelser inom konståkningen från 1945 och framåt. Del 7. 2002-2004: Korrupta domare ger oss ett helt nytt bedömningssystem

Idag kan du läsa sista delen av vår serie ”Omvälvande händelser inom konståkningen från 1945 och framåt”, skriven av konståkningsexperten Lennart Månsson som valt ut sju omvälvande händelser som påverkat konståkningens utveckling framåt i tiden.

7.  2002-2004:  Korrupta domare ger oss ett helt nytt bedömningssystem 

I varje bedömningssport är det viktigt att domarna håller sig neutrala och dömer den prestation de faktiskt ser utföras i tävlingen.  Det gäller även konståkning, och det har givetvis alltid funnits misstankar om att alla domare inte gör sitt bästa för att följa regelverket.  I konståkning har det framför handlat om: 

• att en domare favoriserar tävlande från sitt eget land
• att en domare favoriserar tävlande från samma politiska block (i synnerhet med motsättningen mellan väst och öst under det kalla krigets dagar)
• att en domare dömer på gamla meriter och favoriserar en tidigare medaljör
• att en domare värderar tävlande från stora, dominerande länder högre än de från mindre länder

Förutom att domarna måste stå emot sina egna förutfattade meningar fanns det naturligtvis också allvarligare misstankar om att domare påverkades av sina egna förbund, eller i värsta fall kunde bli utsatta för mutförsök. Men den som inte har rent mjöl i påsen håller naturligtvis tyst, så under många år var det omöjligt att bevisa om något otillbörligt faktiskt hade hänt – ända tills en domare trädde fram med ett erkännande.

Skandalen briserade under OS 2002 i Salt Lake City, där ett antal domare i paråkningen sägs ha utsatts för påverkan eller mutor.  Syftet tycks ha varit att garantera att det ryska paret Elena Berezhnaya / Anton Sikharulidze skulle vinna guldet i paråkning över sina kanadensiska rivaler Jamie Salé / David Pelletier, mot att det franska paret Marina Anissina / Gwendal Peizerat ”tilläts” vinna guldet i isdans framför det främsta ryska paret.  När det ryska paret faktiskt vann paråkningen, trots flera fel, i konkurrens med en felfri åkning från det kanadensiska paret, som använde ett program som tidigare hade räckt till flera segrar, började spekulationer om att allt inte stod rätt till.  Efter tävlingen var över erkände den franska domaren Marie-Reine Le Gougne att hon pressats av sin förbundsordförande, Didier Gailhaguet, till att sätta det ryska paret först.  (Senare förnekade hon skriftligt att något sådant skulle ha förekommit och hävdade att hon ansett det ryska paret överlägset.)

IOK krävde en snabb uppklarning av ISU, och efter en intern utredning bestämdes det att både det ryska och det kanadensiska paret skulle tilldelas guld, och prisceremonin fick göras om.  Både Le Gougne och Gailhaguet suspenderades av ISU.  Trots tecken som tydde på kopplingar till rysk organiserad brottslighet med en namngiven person som påstods vara hjärnan bakom hela komplotten gjordes aldrig någon grundlig utredning av Rysslands inblandning i affären.

Skandalen fick en mycket större långsiktig betydelse, i och med att den blev upptakten till att ISU 2004 införde ett helt nytt bedömningssystem.  I och med det gick den gamla poängskalan från 0,0 till 6,0 slutligen i graven.  I det nya systemet bedöms varje enskilt tekniskt element för sig.  Varje element har ett basvärde som utgår från hur svårt elementet är, och det faktiska värdet för elementet kan bli högre eller lägre beroende på hur bra eller dåligt domarna anser att elementet utförs.  Summan av alla elements värden ger programmets tekniska värde.  Poängen för det konstnärliga intrycket ersätts av fem olika poäng på en skala från 0,0 till 10,0 som i en viktad summa tillsammans bildar en bedömning av presentationen av programmet.  Alla uppnådda poäng summeras till en totalsumma som avgör de tävlandes placering, både per tävlingsmoment och totalt.