Ny svensk skena kan minska skaderisker för konståkare

Den belastning som konståkare utsätts för vid hopplandningar kan dämpas med en särskild skena. Det har den dubble svenske mästaren Ondrej Spiegl nu visat genom sin revolutionerande forskning.

Lösningen är stötdämpande komponenter i skenan som delvis absorberar krafterna som kroppen annars skulle utsättas för. 

Den nya skenan minskade belastningen på åkarna med mellan 10 och 14 procent, i landningar av hopp. Det visade den forskningsstudie som Spiegl och hans kollegor fått publicerad i den vetenskapliga tidskriften Sports Biomechanics. Den nya skenan, som forskarteamet tagit fram under de senaste fem åren, påverkade varken hopphöjden, upphoppet, eller positionen i luften.  

- Resultaten är otroligt spännande eftersom skenan potentiellt kan minska risken för skador som stressfrakturer, hopparknä, och smärta i nedre ryggen, säger Ondrej Spiegl. 

- Det är en stor lättnad att äntligen ha fått studien publicerad. Det har varit en lång process, och bara att få finansiering till undersökningen tar lång tid, med många möten, fortsätter han. 

I studien genomförde ett antal konståkare hopp på plast-is i laboratoriemiljö. På fötterna hade de alla likadana konståkningskängor, men olika skenor. Undersökningen handlar om hur olika skenor påverkar belastningen på knän, rygg, och fotleder vid upphopp och landning. Även hopphöjd och kroppsposition kontrollerades.     

- Själva experimentet gick relativt fort, och tog bara två månader. Men sen gick det också åt mycket tid för att skriva, analysera, och för att få artikeln publicerad.  

I testet ingick, förutom forskarnas två nyligen framtagna prototyper, tre skenor som finns på marknaden i dag. En för nybörjare, en för elitåkare, och en skena som marknadsfört sig som stötdämpande. Det visade sig att det inte var någon skillnad mellan de tre kommersiella skenorna i hur högt åkaren hoppade, eller vilken belastning kroppen utsattes för i landningsögonblicket.  

- Vi blev ganska chockade över det.

Hur tog ni fram er skena? 

- Vi genomförde en mängd olika tester redan före själva studien med konståkarna. Vi provade med ett antal olika designlösningar, material, och styvhet i de stötdämpande komponenterna.  

Vad kan man dra för slutsatser av forskningen, och vad vet vi ännu inte?  

- Jag är säker på att vi kan applicera resultaten på alla konståkningsskenor, eftersom vi hade skenor med 44 procents viktskillnad och många deltagande testpersoner. Självklart finns en skillnad i resultat på is av plast i förhållande till riktig is, men det är mycket svårt att genomföra experimentet i en isrink.  

Kommer alla åkare känna av skillnaden när de använder den här skenan?  

- Det är inte säkert, eftersom stötdämpningen händer så snabbt, på en bråkdel av en sekund. Men vi har redan låtit vissa åkare prova skenan på riktig is, och har fått rapporter om att de upplever mjukare landningar. Och de som använt prototypen under lång tid och sedan gått tillbaka till en vanlig styv skena, har också sagt att de känner skillnaden.  

Vad hoppas du att era resultat kommer leda till?  

- I singelåkning är överbelastningsskadorna de allra vanligaste, på grund av upprepade landningar i hårda skridskor. Målet är att reducera dessa, och vi tror att vår skena är ett logiskt sätt att minska skaderisken och förhoppningsvis förlänga åkarnas tävlingskarriärer. Vi hoppas att alla tillverkare av skenor kommer att erbjuda någon form av stötdämpning, och att både åkare och tränare kommer vilja acceptera den här nya tekniken.  

Har ni fått någon respons från Internationella Skridskounionen, ISU?  

- Vi fick nyligen ett trevligt meddelande från Jane Moran, som är ordförande i ISU:s medicinkommission, som gratulerade oss till publiceringen av studien och att vi utvecklat den stötdämpande skenan. Vi hoppas naturligtvis kunna samarbeta i forskningsprojekt med ISU i framtiden.  

Vad är annars nästa steg?  

- Att göra experimenten på is, så att också annan utrustning kan testas. Det behövs mer forskning på hur olika skridskokängor och skenor fungerar. I dag kan tillverkare hävda att vissa modeller har vissa egenskaper, utan att det testats vetenskapligt.  

När kommer intresserade konståkare kunna köpa skenor med den teknologi som ni tagit fram?  

- Sedan sommaren 2021 har vi åkare som tränar och tävlar med skenorna. Vi samlar in feedback månadsvis från dem, och har hittills sett att skenorna fungerar som de ska. Det har också hjälpt oss att utveckla teknologin ytterligare. Om resultaten fortsätter i rätt riktning kommer vi kunna gå vidare.   

- Personligen är jag inte någon affärsman, jag är mest intresserad av själva forskningen, men självklart är vi öppna för samarbeten med andra företag. Annars kommer vi själva se till att skenan kommer ut så småningom. Men när det blir, det vet jag inte, säger Ondrej Spiegl. 

Fakta om studien

• I studien fick 17 åkare göra 36 upphopp och landningar på artificiell is i ett laboratorium.

• Testdeltagarna gjorde samma hopp med fem olika skenor, samt med gymnastikskor. 

• Åkarna använde genomgående samma konståkningskänga, och var inte medvetna om vilken skena som hade monterats.

• Totalt analyserades 1 220 hopp med hjälp av en kraftmätningsplatta och kameror som spelade in rörelserna tredimensionellt.
  
  
• Forskarna undersökte hur högt åkarna hoppade, tyngden vid upphoppet, belastningen vid landningen, och vilken kroppsposition åkarna hade vid valda tillfällen.
  
  
• Studien gjordes i samarbete med GIH, KTH och Högskolan i Halmstad, med stöd från Centrum för Idrottsforskning, KTH innovation och Svenska Konståkningsförbundet.
  
  
• Författare är Ondrej Spiegl, Olga Tarassova, Lina E. Lundgren, Daniel Neuman och Anton Arndt. 

• Forskarlagets youtube-film som förklarar studien: https://www.youtube.com/watch?v=QvxInK9ZXgU Länk till annan webbplats. 

• Länk till den publicerade artikeln om studien: https://doi.org/10.1080/14763141.2022.2063757 Länk till annan webbplats.

   

Nyfiken på den konståkningsrelaterade forskningen? Följ deras arbete på sociala medier:

• Instagram: https://www.instagram.com/blade.science/ Länk till annan webbplats. 
• Facebook: https://www.facebook.com/BladeScience Länk till annan webbplats.

   

• Twitter: https://twitter.com/blade_science Länk till annan webbplats.